Flykten till Fort Europa

Flyktingar beskrivs ofta distanserat och fördomsfullt. Men inte i den italienske journalisten Fabrizio Gattis reportagebok Bilal (Celanders förlag). Gatti antar en flyktings identitet och följer ”slavrutten” genom Sahara, mot Italien. Han möter människor utan annat att förlora än armodet. Men det krävs mycket för att ta sig in i ”Fort Europa” – pengar, kontakter och viljestyrka. Och kanske även tur.

Monica Zaks ungdomsbok Jag är en pojke med tur (Opal) är en sann berättelse om ett ensamkommande flyktingbarn. Trots alla helveten slutar det lyckligt för Esmat Nabi, med uppehållstillstånd.

Titti Knutssons ungdomsroman Flyktingen är lika drabbande och skildrar ett flyktingbarns utsatthet, men också en möjlig empati och solidaritet.

Långt ifrån alla har tur – vilket Jens Mickelsen och Katia Wagner visar i reportageboken De förlorade barnen (Natur & Kultur). Nära 800 ensamkommande flyktingbarn är försvunna i Sverige, och polisen letar bara efter dem som ska utvisas. I boken blottas ett samhälle som gör skillnad på barn och barn och där rättigheter systematiskt kränks.

Recension av Bilal
Recension av De förlorade barnen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s